Mina hårfärger genom åren

 
När jag kikade igenom mina 873648723 selfies insåg jag att jag har faktiskt haft ganska många olika hårfärger. Så här har ni min lilla samling, haha. Kan ni gissa vilken bild som är äldst.. Yes, den i mitten. På den tiden, för herrans massa år sedan hade jag en tupera-håret-så-mycket-att-det-ser-ut-som-en-svamp-och-ha-en-jättesne-lugg-så-man-bara-ser-ett-öga-frisyr med mörkt underhår. Jag var så jävla cool alltså. Not.
 
Har även haft blondt hår med rött underhår, blondt hår med röda slingor och blondt hår med en stor brun, svart och röd slinga (hade inte alla färgerna på samma gång) på sidan, men hade inga bilder på det. Sen har jag ju haft massa olika nyanser av blondt. Allt från knallgult till silverblont. Känner spontat när jag ser dessa bilder att mörkt hår inte är min grej. Trivdes bäst i alla varianter av rosa och lila. Men det rosa tog mig nästan 1,5 år att få bort. Sen färgade jag ju topparna turkosa i julas. Big mistake. Egentligen skulle det inte ens bli turkos. Tanken var att det skulle bli typ gråblått.. Men det blev alltså turkost och jag har seriöst inte fått bort skiten än. Har fortfarande en grön nyans i hårtopparna och det är såå fult :(
 
Vilken tyckte ni var snyggast? Och några tips vad jag ska göra nästa gång?

You're the only love i've ever known

 

Pain changes people

 
Att sakna någon som är betydelsefull och som man älskar innerligt, är både smärtsamt och många gånger outhärdligt. Men inget är nog lika smärtsamt som att sakna sig själv. Känslan av att konstant känna sig vilsen och förvirrad. Den känslan äter upp en inifrån.
 
En person som en gång i tiden var väldigt viktig för mig tog sig friheten att förstöra mig. Bit för bit tog han, och när han en dag bestämde sig för att han var färdig med mig, så stod jag kvar där som ett tomt skal. Idag, flera år senare, är skalet något tjockare. Men jag är fortfarande vilsen och tom. Jag är fortfarande berörd och påverkad av allt det där som gjorde mig vilsen. Av orden, sveken, kritiken, skammen, aggressionen, den psykiska misshandeln, otryggheten, smärtan, lögnerna och känslan av att jag aldrig dög. Jag ville bara bli omtyckt, älskad. Så jag valde honom, och valde bort mig själv på köpet. Jag ville passa hans mall. Och där någonstans på vägen försvann jag.
 
Att släppa in nya människor i mitt liv är nästintill omöjligt. Jag vet inte längre hur jag ska betee mig. Jag har en röst i mitt huvud som säger att det finns inte en enda människa som skulle tycka om mig precis så som jag är. Jag är omöjlig att älska, omöjlig att tycka om, jag är omöjlig att acceptera. Jag passar inte inte i någons mall. Men trots mitt självförakt tycker jag faktiskt att jag har några bra egenskaper. Jag är snäll, omtänksam, otroligt lojal och då och då är jag även lite rolig. Men folk fokuserar bara på det dåliga. Min brister, mina misstag, mina skavanker. Precis som om jag var den enda i hela världen som inte är perfekt.
 
För jag är verkligen inte perfekt. Och det är okej att inte vara perfekt. Men när det kommer till exempelvis mitt utseende och mitt yttre jag har under hela mitt liv blivit påmind gång på gång att jag är ful och tjock, för att bara nämna några saker. Och under en speciell tid i mitt liv när jag bodde under samma tak med ett monster till människa blev jag dagligen hjärntvättad att jag var oattraktiv och ful. Att smala och vältränade tjejer var ju mycket bättre. Så ska en tjej se ut. Inte som jag. Det var väldigt viktigt att varje dag banka in mitt huvud att jag inte dög. Att jag var äcklig och förtjänade att dö. Så automatsikt tror ju jag att det inte finns en själ där ute som kan uppskatta mitt utseende. Som tycker jag ser bra ut.
 
Jag skulle bli så tacksam om jag någon gång slapp bli jämförd med någon annan. Det skulle vara så befriande att få bli accepterad och att känna att det är okej att vara lite udda. Inte behöva bära någon mask, inte behöva tumma på sanningen för att jag ska passa in, inte behöva be om ursäkt för att jag är jag, inte behöva skämmas, inte behöva tycka illa om mig själv för att jag inte är som andra. Det skulle vara så härligt att få ha en åsikt. Att få uttrycka sin åsikt utan att någon säger att det är fel. Att bara få ha något att säga till om. Att få vara sin egna person och få vara stolt över det.
 
Jag vet inte om jag någonsin kommer bli den samma igen. Men innan du dömer mig, kom ihåg. Det finns en andledning till att jag är som jag är. Det finns folk i denna världen som tror dom har rättigheten att krossa andra människor för att själv må bättre. Dessa människor är hänsynslösa och egoistiska och skiter fullständigt i om dom förstör en annan människa. Jag har stött på många såna människor. Till slut stötte jag på den människan som skulle krossa mig totalt. Han bara tog min själ och drog.
 
Jag har alltid varit en sådan människa som alltid bara trott det bästa om folk, tills de bevisar mig motstasen. Och det har jag fått sota för. Men idag är jag annorlunda, idag är det tvärtom. Tills du bevisar mig din godhet och att du inte har några baktankar, är du min fiende. Jag analyserar, iakttar och studerar dina handlingar och ord. Och känner jag efter ett tag att du är värd min tid och energi då ger jag dig det. Ingen ska någonsin få trampa på mig igen. Va så säker. Men släpper jag in dig i mitt liv, då är du speciell. Och är du riktigt speciell och visar mig lojalitet och respekt, och att du vill mig väl, då lämnar jag aldrig din sida. Då kan du lita på mig i vått och torrt.
 
Så nej, jag spelar inte svår. Jag är svår. Jag blev svår efter år av svek. Jag har mina skäl till att inte lita på nya människor. Jag har mina skäl till att vara på min vakt och göra det riktigt svårt för dig att lära känna mig. Men det finns mer i mig än bara bitterhet, sorg, ilska och ett tjock lager av mörker. Den riktiga Stina. Tjejen jag saknar så enormt. Kan jag bara få tillbaka en bit av henne är jag nöjd. Och skulle jag få möjligheten att få visa henne för andra människor igen så skulle jag bli så lycklig.
 
Jag håller helst såna här tankar för mig själv. För detta kommer från mitt innersta djup och det är så otroligt personligt, men också för att jag inte vill bli ännu mer dömd. Men jag vill också få ut en del av allt som finns i mina tankar. Kanske finns det någon som läser det här som förstår. Om inte, har jag åtminstone fått lätta lite på alla mina känslor. Please be kind. Peace out.

Best friends are never apart. Maybe in distance, but never in heart.

 
Somebody told me you had given up on your smile
That must mean you've been pretending now for a while
To me you don't have to keep hiding away who you are
Remember how we said together we would go far

Summer nights, side by side
Oh, I know you remember how we laughed until we cried

So when you're down and out from your troubled life
I will be dying for you, dying for you
When all you have is doubt, know that I'm around
I will be dying for you, dying for you

Amazing covers

 

Cause today i'm the easter bunny

 
Glaaaaad påsk! Tänkte göra ett litet påskinlägg, men jag har lite problem med att skriva då jag har en duva som har lagt sig ner och somnat på min vänsterhand.. Så ja, jag får nog hålla mig kort. Ville egentligen bara önska alla en härlig påsk. Ät mycket godis och god mat, umgås med de ni älskar allra mest och njut! Det ska jag iallafall försöka göra även om inte livet eller humöret är på topp. Man får göra det bästa av situationen helt enkelt!

Selma spa

 
Här kommer lite smått och gott från helgens besök på Selma spa. Hade verkligen hur kul som helst och hade inte haft något emot att stanna där lite längre. Detta måste göras om!

Enough is enough

 
"I can't be shaken anymore, by anyone. I've got to that point in my life that if you're not a good person, and you can't make me feel good with love and life, than fuck off, basically."

69,6 mil

 
Igår gjorde jag och mamma ett kort besök i Stockholm för att åter igen åka in med Mimmie till veterinären. Vid dessa besök åker vi nästan 70 mil, enbart för att Mimmie ska få den bästa vården. Jag var ett nervvrak som vanligt, då Mimmie ska nedsövas. Men allt gick jättebra, hon mådde mycket bättre efteråt än senaste (då var vi på ett annat ställe där de inte alls har tagit hand om Mimmie på bästa sätt). Dessutom tog vi blodprov på Mimmie för att kolla hennes levervärde. Eftersom hon har ätit stark medicin i nästan ett år nu kan det skada levern, men hennes levervärde hade inte förändras ett dugg sen hon började med medicinen. Jag har verkligen världens bästa tjej! Min hjälte <3
 
Dagen idag bjuder på ansiktsbehandling, powerwalk och eventuellt ett ljusparty senare ikväll. Det visar sig hur det blir med den saken. Ciao people!

Rest and relax

 
Tanken var att jag skulle träna nu på morgonen, men jag har vart lite öm i halsen på sistone. Och eftersom jag, tro det eller ej, ska på spa imorgon vill jag inte riskera att det bryter ut värsta influensan på mig precis innan jag ska åka. Så idag blir det vila. Men ja, jag ska alltså på spa imorgon. Jag har nämligen världens bästa vän som är så underbart snäll och tar med mig då hon vann en övernattning på Selma Spa. Är så tacksam att hon bjuder med mig och att jag kommer få uppleva detta med henne. Tack bästa, i love you!
 
Och vet ni vad det var för dag igår? Jo, igår var det exakt 6 månader kvar tills jag sitter på ett flygplan och vinkar hejdå till Sverige. Det betyder alltså att det är mindre än 6 månader kvar idag.. Japp, jag räknade ut det heeelt själv. Wooohooo,  jag längtar!

One day left..

 
Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag har längtat efter denna helgen. Jag ska bara ta mig igenom dagen idag, sen ska jag få ÄTA! Har gått på skrikt diet och inte fuskat en endaste gång,  min diciplin har verkligen sätts på prov de senaste veckorna haha. Jag har faktiskt också gått ner lite. Kors i taket för det liksom. Förhoppningsvis fortsätter det så sen också så man inte behöver vara fat for life. Vore ju tråkigt.
 
Sen kan jag bara tala om att mitt fågelmammahjärta (kom på det ordet just nu) värker. Bella är typ världens olyckligaste fågel just nu, och det finns ingenting jag kan göra åt saken. Hon matstrejkar så hon har blivit så mager och hon har de mest sorgsnaste ögonen jag har sett :( Buhuuu...

Stackars liten

 
Igår var jag till veterinären med Bella, och precis som jag trodde så var benet brutet. Så nu är Bella gipsad och allmänt onöjd med livet. Stackars liten. Hon ska nu sitta själv i en bur med gipsat ben och krage i 3-6 veckor. Bella som älskar att flyga fritt, leka med sina kompisar, busa och hitta på rackartyg måste vara helt still nu. Det kommer bli väldigt låååånga veckor, men vi ska ta oss igenom det.
 
Men jag uppskatter verkligen inte att veterinärena här i Karlstad verkar vilja att vi ska göra oss av med våra fåglar. Innan Bella ens var undersökt, innan hon ens hade sett Bella eller pratat om vad man kunde göra för att hjälpa henne, föreslog hon att vi skulle avliva henne.. ÄR DU DUM I HUVUDET ELLER!? Hon har brutit benet, ska hon behöva mista sitt liv för det!? Fattar inte att det finns veterinärer som uppmuntrar folk att avliva sina djur för småsaker som faktiskt går att fixa. Det är vidrigt. Många går på detta också, för det blir för besvärligt helt plöstigt när djuret är sjukt eller skadat. Och då kan jag säga att är man inte villig att hjälpa sitt husdjur och kämpa för det och inte är villig att kosta på djuret den vård den behöver, DÅ SKA MAN INTE HA HUSDJUR!! PUNKT SLUT!

Ledsen..

Jag är bara tvungen att skriva av mig lite.. Jag är så himla ledsen just nu. Min älskade papegoja Bella var med om en olycka nu ikväll och har antagligen brytit benet. Det är antagligen inte livshotande, men hon kan knappt röra på sig och det syns att hon lider.. Mitt hjärta brister när jag ser att mina fåglar har ont och lider. Jag klarar inte av det helt enkelt. Vet inte riktigt hur hon ska klara det här. Hon är fruktansvärt skygg och får i princip dödsångest när man försöker fånga henne. Hur ska man ens kunna ta henne till veterinären. Min lilla tjej.. Önskar så att jag kunde gå tillbaks i tiden och förhindra den där olyckan.
 
Är det någon som har något bra tips på hur man kan hjälpa en fågel med ett brutet ben eller några bra råd eller information, kommentera gärna här.

Bloggislista

10 favoriter:
Färg: Rosa och grått. Och leopard, för det är en färg, visst?
Mat: Åh, va svårt. Allt gott, haha.
Band: Har ingen favorit.
Film: Har ingen favorit här heller. Men jag älskar thriller, drama och komedier.
Bok: Nope.
Sport: Gym. Är det en sport?
Årstid: Öhh, dahhh? Sommar.
Veckodag: Borde väl säga fredag eller lördag. Men veckodagen som är bäst är den dagen jag har en bra dag helt enkelt.
Glassmak: Allt med choklad.
Tid dygnet: När jag inte har ångest i princip.
 
9 för tillfället:
Humör: Utmattad. Besviken. Otålig. Deppig.
Smak: Apelsin. Tuggar apelsintuggummi.
Kläder: Hoodie och mjukis.
Bakgrund: Ett fönster.
Nagellack: Inget.
Tid: 14.16
Längtan: Längtar efter mat.. Min diet är hemskt, och jag har en heeel vecka kvar till cheatday (cheatweekend faktiskt, hehe).
Omgivning: Omgiven av fyra väggar. Det vill säga ett rum.
Irritationsobjekt: Dessa frågor. Varför gör jag dem ens..
 
8 första:
Bästa vän: Hon hette nog Jenny om jag inte minns fel..
Screen name: Uh?
Husdjur: Kalle, min lilla dvärgpapegoja som jag hade i ca 6-7 år.
Piercing: Eftersom jag inte räknar hålen i öronen blir det piercingen i näsan, som jag gjorde när jag var 16 år.
Förälskelse: Minns ej.
Musik: Avgudade Spice girls när jag var liten.
Bil: Har aldrig ägt en bil.
Kyss: Har nog förträngt den, hah.
 
7 senaste:
Cigarett: Röker inte.
Mat: Kvagyoghurt och jordgubbar.
Dryck: Loka.
Biltur: Minns faktiskt inte när jag satt i en bil senast. Någon gång förra året måste det va iallafall, hah.
Kyss: Förra året.
Spelad låt: Någon remixmojs som spelas på Spotify.
Tv-program: Nyhetsmorgon.
 
6 har du någonsin:
Dejtat någon av dina bästa vänner: Nej.
Brutit mot lagen: Ja.
Blivit arresterad: Nej.
Badat naken: När jag var liten?
Varit med på tv: Har väl råkat komma med någon gång, haha.
Kysst någon du inte känner: Det beror på hur man ser på det. Men typ ja.
 
 
5 nej tack:
Kläder: Äkta päls. Vidrigt.
Mat: Inälvsmat, sushi och musslor bland annat. Finns mycket äckligt..
Musik: Punk, Death metal och allt annat som inte låter som musik.
Dryck: En salt och mjölkig dryck som man brukar dricka i Turkiet. Bokstavligen det äckligaste jag druckit i hela mitt liv.
Personlighetsdrag: Arroganta och falska typer.
 
4 saker:
Du gjorde igår ikväll: Powernapa och kollade tv.
Du kan höra just nu: Musik och fågelkvitter från köket.
Du inte kan leva utan: Min mamma och Mimmie. Och alla mina andra fåglar. Och min bästaste bestie. Och musik. Och choklad. Och min lypsyl. Och.. ja, kan ju likosm hålla på hur länge som helst egentligen.
Du gör när du har tråkigt: Äta. Men nu går jag på diet så då.. har jag bara tråkigt.
 
3 personer:
Du kan berätta allt för: Mamma. Fast jag berättar ju kanske inte riktigt ALLT.
Du tycker om: Men åh, tycker ju faktiskt om fler än en.. Men jag säger inga namn, dom som vet dom vet.
Du inte gillar: Listan kan göras lång..
 
2 val:
Kaffe och te: KAAFFFFFFEE!
Vår eller höst: Vår, för då är sommaren påväg!
 
1 önskan:
Just nu: Att alla mina önskningar slår in. Lurig va?
 

Believe in yourself

 
"The start is what stops most people. Stay positive even when it feels like your life is falling apart. Pain doesn't just show up in our life's for no reason, it's a sign that something in our lives need to change. To change your life, you need to change your priorities. Don't wait for the perfect day or time, it will never be a perfect time. You have to create the perfect time and believe in yourself "

RSS 2.0