It's okey to be scared. Being scared means you're about to do somthing really, really brave.

 
Så igår var jag på mitt andra möte på Centrum för ätstörningar, och jag är helt överväldigad över vad jag har gett mig in på. Jag är livrädd, men samtidigt vet jag att jag inte kan fortsätta i samma onda cirkel som jag nu har levt i så himla länge. Jag har haft ätstörningar i 13 år, och jag har kommit till en punkt då jag känner att jag inte orkar mer. Att svälta sig själv i perioder och hetsträna, för att sedan överäta emellanåt har verkligen satt sina spår och tär både på min kropp och mitt psyke. Jag vill väldigt gärna gå ner i vikt, för jag trivs inte i den kroppen jag har idag. Men på grund av alla perioder av svält så litar inte min kropp på mig längre, utan sparar all mat den får i sig. Jag går alltså upp i vikt så fort jag bara äter vanlig mat, och måste i princip sluta äta för att gå ner i vikt. Min förbränning är mer eller mindre förstörd och för att återställa den måste jag äta regelbundet och i normalstora portioner. Jag ska alltså äta mycket mer än vad jag är van, och det är otäckt. Jag kommer antagligen gå upp i vikt i början, men förhoppningsvis kommer det också bli lättare sen att gå ner i vikt. Dock kommer detta bli en väldigt jobbig process som kommer ta sin lilla tid. Men jag har iallafall tagit det första och viktigaste steget, och det är att våga be om hjälp.

5 saker just nu

 
Jag har börjat få hjälp för mina ätstörningar. För ett par dagar sen var jag på ett bedömningssamtal angående mina ätstörningar och till veckan ska jag börja min behandling. Är ärligt talat livrädd för vad jag har gett mig in på, men jag vet att jag verkligen behöver hjälp så det är bara att bita ihop. Har även börjat med en ny medicin som ska hjälpa mig med min ångest. Håller tummarna att jag förhoppningsvis mår lite bättre inom en snar framtid. Just nu är ångetsen dock lite värre, på grund av biverkningarna..
 
Jag har fått en ny familjemedlem! Meningen var att vi ska skaffa några nya undulatkompisar till Iza, eftersom hon är ensam nu, men istället har vi nu fått hem en liten nymfparakit hona. Hon heter Lilly och var mobbad bland dom andra fåglarna i djuraffären. Hon saknar fjädrar runt halsen och en bit upp på huvudet, men nu när hon är trygg kommer det växa ut igen och hon kommer bli så fin :)
 
Jag är så jävla lättad.. För ca en månad sen fick jag avslag från Försäkringskassan om att få min aktivitetsersättning förlängd. Så efter krångel med läkare och ett förnyat läkarinlyg har jag nu blivit beviljad. Jag är så jäkla lättad och glad för det. Jag vet att många har problem med Försäkringskassan och inte får den hjälpen dom behöver, så jag är väldigt tacksam att jag har fått det.
 
Jag har blandade känslor inför december. Vanligtvis älskar jag december då det är mycket med julen då. Tycker allt med julen är så mysigt så det är verkligen en favorittid för mig. Men förra året hade jag den värsta julen i mitt liv, eller rättare sagt så var hela december hemsk. Mimmie var svårt sjuk och bara några dagar innan julafton var jag tvungen att ta det jobbigaste beslutet i mitt liv, att låta henne somna in.. Så nu när december närmar sig igen är det mycket tankar och känslor som kommer tillbaka. Det känns som jag kommer ha svårt att njuta av allt det som jag egentligen tycker är så mysigt och vilket känns jättetråkigt..
 
Jag har börjat vapa (osäker på stavning). Eller ja, jag försöker lära mig. En vape är ju en mojäng man kan röka olika oljor ur. Det finns typ hur mycket olika smaker som helst, och man kan välja oljor med eller utan nikotin. Jag använder såklart utan då jag inte röker vanligtvis. Jag har inte riktigt fått till tekniken än, jag hostar mest bara när jag drar in för mycket rök, haha.
 

Vila i frid lilla Hugo

 
Hatar att skriva såna här inlägg, det har blivit väldigt många sen början på 2016.. Men min älskade lilla Hugo dog hastigt häromdagen. Han blev bara två år, så antagligen hade han nått hjärtfel som vi inte kände till. Förhoppningsvis hann han iallafall få två bra år då vi räddade han från att leva ensam i en alldeles för liten bur. Min älskade lilla plutt, vila i frid ♥

RSS 2.0