Just another day in hell

Något som ni antagligen inte vet om mig, är att jag under många år har kämpat med ätstörningar och problem med vikten. Jag kämpar med det än idag, även om mina problem var allvarligare i mina yngre år. Att bara tänka på allt jag har gått igenom, och även det som jag får gå igenom nu, är mycket känslosamt för mig. Så att blogga om detta är inte lätt för mig..
 
Jag har levt i båda världarna. Dels i den världen där mat betyder allt. Jag kunde äta näst intill hur mycket som helst. En tripp bort till Konsum var dagens höjdpunkt. Jag köpte med mig en hel kasse med massa kakor, godis, dricka, glass, och sen gick jag hem och tryckte i mig allt. Och oftast hände det i smyg. Ingen fick se, ingen fick veta. Jag använde mat till allt. Var jag ledsen så åt jag. Var jag glad så åt jag. Samma sak om jag var rastlös eller uttråkad. Jag använde mat som tröst, och  jag använde mat som belöning. Kunde alltid komma på en ursäkt till att få trycka i mig en godispåse eller nått annat skit. Naturligtvis gick jag upp mycket i vikt, vilket jag mådde otroligt dåligt över. Jag hatade min kropp, och jag hatade mig själv för att jag åt så jävla mycket. Jag var äcklad av mig själv, och det gick så lång att jag inte ville leva längre. Jag stod inte ut med mig själv. Jag stanna hemma från skolan för jag skämmdes över mig själv. Jag ville inte visa mig för någon.
 
Jag kom till en punkt då jag ville ändra på saker och ting. Det var då det vände, och det gick fel åt andra hållet istället. Hela mitt liv gick ut på att räkna kalorier, röra på mig så mycket som möjligt och äta så lite som möjligt. Det ända jag tänkte på på dagarna, det var att gå ner i vikt. Lånade böcker på bibblan om viktminskning och kollade på bantningsprogram på tv, bara för att få tips om hur jag skulle gå ner i vikt så mycket som möjligt. Jag ängnade varje kväll åt att göra löjligt många situps, armhävningar och andra träningsövningar. Som mest gjorde jag 500 situps och 200 armhävningar om dagen. Såklart gjorde jag ju också annan träning. Gymmet var ett måste varje dag. För att hålla koll på vikten vägde jag mig också varannan dag. Hade jag gått upp bara nått hekto var hela dagen förstörd. Fick då oftas panik och försökte komma på sätt att gå ner igen. Lösningen på det var väl oftast att inte äta alls, eller plåga sig lite extra på gymmet. Jag mådde verkligen jättedåligt. Jag blev smal, jag behövde egentligen inte skämmas för min kropp längre. Men jag var så besatt att jag inte såg hur smal jag var. Jag insåg inte att det var nog. Men jag ville bara gå ner ännu mer.
 
Min vikt har gått som en jäkla jojo sen jag var 13 år gammal.Har gått upp och ner mycket i vikt under åren. Idag varken hetsäter jag eller svälter mig själv, men jag har ett viktproblem. Jag skäms över min kropp och skulle ge allt för att få en sund, slank kropp som jag trivs i. Allt detta om att man ska acceptera sig själv och vara nöjd med hur man ser ut, det stämmer på sätt och vis. Men jag kommer aldrig acceptera min kropp som den ser ut i nuläget, så är det bara. Jag känner mig som en smal tjej i en fet tjejs kropp. Jag vill va mig själv, vill må bra. Och det gör jag inte nu. Jag är den viktigaste personen i mitt liv, just därför är det viktigt att jag mår bra i mig själv!
 
 
 
Föredrar att inte lägga upp såna bilder, men så här ser jag iaf ut nu. Några kilon too much.
Mitt mål: -20 kilo till nästa sommar. Det kan låta mycket, men sanningen är att går jag ner 20 kilo så blir jag smal, men har samtidigt en sund och hälsosam normalvikt. Heja mig!
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: LIL' BABUSTYLE - foto, vardag & Akons musik i fokus

DU ÄR JÄTTEVACKER! Jag och många andra skulle göra vad som helst för den kroppen! Finns alltid någon som man vill efterlikna och det finns alltid något på sin egen kropp man inte är nöjd med. Men att acceptera sig själv är viktigt! Jag har aldrig gillat min kropp, och förhoppningsvis kommer jag aldrig att göra det heller, men jag accepterar den. Jag accepterar att jag ser ut som jag gör och sen så får jag göra det som krävs för att jag ska bli nöjd.

Du har hela livet framför dig. Låt inte vikten förstöra ditt liv, det du ska leva. Vill du bli smalare, så ska du bli det, du ska vara nöjd med dig själv. Men låt det inte fortsätta ta över ditt liv. LEV DITT LIV ISTÄLLET! Vi klarar det här tillsammans! Utan massa bantnings skit och sådant!

2012-09-01 @ 22:34:47
URL: http://nattstad.se/babustyle

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0