Dag 15 - Någonting som ändrat mig som person


Det finns en händelse som verkligen har förändrat mig som person, men för att kunna berätta om det måste jag i stort sätt hänga ut en annan person. Kommer naturligvis inte skriva namn, men finns en del som vet vem denna personen är ändå. Jag är inte sån som sjunker så lågt att jag skriver privata och personliga saker om andra personer. Men detta jag skriver är helt och hållet sant, och om jag vill dela med mig av vad jag vart med om tycker jag att jag borde få det.
 
Jag har blivit illa behandlad av många människor, på olika sätt. Jag har hört många elaka saker och blivit sårad gång på gång. Men ingen har vart så grym och elak som denna människan. Ingen har sårat mig och gjort mig så illa som denna människan. Det handlar om mitt ex, en människa som jag avgudade och älskade av hela mitt hjärta.
 
Under de 9 månader som vi bodde ihop fick jag nästan dagligen höra något elakt om antingen mitt utseende eller hur jag var som person. Saker som att jag var fet, ful, efterbliven, förståndshandikappad, ett psykfall och dum i huvudet fick jag höra hela tiden. Men det värsta som kom ifrån hans mun var nog när han sa åt mig att ta livet av mig.. Vem fan säger så till en annan människa? Varje dag hitta han något nytt fel med mig, eller något jag gjorde fel. Och blev jag ledsen (vilket jag var ofta), blev han bara arg och sa att det var fel på mig. Tillslut blev jag rädd för att vara mig själv, jag gick som på äggskal för att inte göra han arg.. Jag var tvungen att tänka ut i förväg vad jag skulle säga, och förhoppningsvis säga det som han ville höra.. Vågade inte flytta runt på grejer i lägenheten, eller lägga nått på fel ställe. Jag fick inte vrida på persiennerna, ändra tempratur på elementen, duscha för varmt, eller lämna smutsig disk, gjorde jag det blev han jättearg på mig och började skrika och slänga ur sig massa elaka saker. Han älskade att jävlas med mig och nöp mig hela tiden. Det låter jättefjantigt, men han var riktigt stark och det gjorde sjukt ont. Han var hårdhänt och gav mig massa blåmärken. Och det hjälpte inte att jag bad honom sluta, han bara skrattade åt mig.
 
Jag kan skriva hur mycket som helst. Det jag nu har skrivit är bara en liten del utav allt. Han tryckte ner mig så otroligt grovt att jag inte ville leva längre. Han fick mig att hata mig själv, för vad jag än gjorde så räckte det inte till. Jag tappade bort mig själv totalt.
 
Innan jag träffade mitt ex var jag en trasig tjej som hade många problem, men efter detta förhållandet var jag så otroligt söndertrasad och krossad i småbitar att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Han förändrade hela mig. Jag är mer osäker och rädd för människor än vad jag någonsin har varit förut. Jag vet inte hur jag någonsin kommer kunna lita på en kille igen. Jag har vart singel i snart 1,5 år, och tanken på att öppna sig igen för en kille ger mig lite smått panik. Men detta har faktiskt inte bara förändrat mig på ett dåligt sätt. Denna erfarenheten har också gjort mig så jävla mycket starkare. Jag behöver inte ha en pojkvän som håller mig i handen genom livet, jag är stark nog att klara mig själv. Jag fokuserar på mig själv just nu och fixar dom problemen som jag inte kunde ta itu med när jag var med mitt ex. What doesn't kill you makes you stronger!
 
Just nu känner jag bara hur jävla mycket bättre jag mår utan honom, och hur långt jag har kommit på egen hand. Han är inte saknad för fem jävla ören, och det bästa han någonsin har gjort var att dumpa mig för en annan tjej, TACK!
 
(Förlåt för ett väääldigt långt inlägg, men jag behövde verkligen få ur mig detta )

Kommentarer
Postat av: Kim

Jag förstår inte hur en kille kan behandla en tjej så! Det är helt sjukt! Syskon bråk kan man ju vara med om och att man säger dumma saker till ibland när det hettar till. Men inte till någon man älskar eller bor tillsammans med. Skulle aldrig ens tänka tanken på att mobba någon så. Kan nog inte riktigt förstå hur du kan ha mått men jag kan nästan tänka mig. Det är tur att inte alla killar är som denna idioten. Tyvärr finns det ju fler av hans sort. Men till slut kommer du hitta en kille som du vågar släppa in och vara dig själv med. Det lovar jag! Förr eller senare. Kärleken kommer när man minst anar det. :)

2014-02-23 @ 20:47:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0