Min älskade Mimmie


Klockan halv fem imorse var jag tvungen att återigen åka in akut med Mimmie till djursjukhuset. Känslan jag fick när jag insåg att det som hände Mimmie för drygt en månad sedan händer igen gjorde mig otroligt rädd och illamående. På djursjukhuset gick det tack och lov bra, men hon mår förtillfället inte jättebra. Jag vet att bara hon får mycket vila och hon börjar äta igen kommer hon bli bättre, men det värsta är att detta kan hända igen och igen och igen.. Hon är starkare än någon annan jag känner och hon är världens kämpe, men jag undrar egentligen hur mycket hon kan klara av?
 
Min älskade Mimmie, utan dig är jag ingenting <3
 
(Om ni undrar vad hon har på huvudet var det bara jag som tyckte det var jättekul att sätta dit en liten indianfjäder..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0